Vårt livs äventyr

Gårdagen gick i vedens tecken. Veden vi skaffade i höst var på upphällningen och eftersom vi värmer upp huset enbart med kaminen så var det dags att skaffa mera.

Trodde ett tag att vi inte skulle få i mer ved. Överallt vi ringde så var det slut, men till slut lyckades vi få tag på en vedförsäljare via Blocket och bestämde med honom när vi skulle få hämta. Problemet var ju bara att hitta var det var. Man får nog inte ha allt för stor tro på GPSen för när vi hade knappat in vart vi skulle och glada i hågen begav oss iväg efter hennes direktioner så mitt i villande skog så sa hon ”Du har anlänt till destinationen”. Vaddå desinationen??? Finns ju inte ett hus i närheten!!!! Hon var helt ute och cyklade (!?) Fram med gamla hederliga kartboken för att försöka orientera oss. Vad nu…..byn finns inte ens på kartan!!!

Så det blev att köra på måfå, vi visste ju trots allt ungefär var byn skulle vara. Till sist hittade vi rätt by, men vilket hus var det sen vi skulle till? Tur att det finns mobiltelefoner, så det blev att ringa till vedförsäljaren för att få beskrivning vart vi nu skulle.

Till slut hittade vi rätt, så nu var det bara att lasta veden på släpet som vi hade hyrt. Som tur var hade han ett transportband så det var bara att backa till släpen och sedan kasta veden på bandet.

När all ved var lastad så sa min rygg stopp. Här ska det inte göras nåt mer idag inte!!! (tur jag ska till sjukgymnasten på fredag) Så PE, den stackaren, fick jobbet med att lasta av allt när vi var hemma. Så där är det en som är ”lemmen” idag.

Inga bilder fick jag av vedlastningen. Hade tagit kameran med mig, men glömde kolla batteriet så det räckte bara till två utsiktsbilder.