Inte blev det nån ogräsrensning inte. Men vad gör det, ogräset är nog kvar i morgon också, har nog bara kommit mer så jag får vara ”duktig” en annan dag. Nej, i stället tog vi bilen för att hitta någonstans att fika.
Körde till Önneköp där vi hade fått tips om ett fik. Väl framme så det första vi stötte på var ett lanthandelsmuseum där vi gick in för att titta.
Och helt plötsligt var man kastad över 40 år tillbaka i tiden. Minnena från vår lanthandel hemma i byn när jag var liten strömmade över mig.
Där fanns disken som handlaren stod bakom, böckerna där man skrev upp vad man handlat och skulle betala vid månadens slut (oj, så roligt att läsa priserna från början av 1900-talet), burkarna, flaskorna, bitsockerlådan, tvättmedelspaketen (minns ni Jör). Ja, t.o.m farmors laxrosa underkläder.
Här kunde man ha gått runt i timmar och bara tittat och utropat;
- Minns du denna?
- Åh, en sån hade farmor!
- En likadan hade jag när jag var liten.
Men allting har ju ett slut, så vi var till sist tvugna att slita oss härifrån för en kort promenad till Önneköps bageri där vi avnjöt deras berömda mördegstårta och en kopp kaffe. (mer om detta under veckans kaffestuga)
Efter vi fikat bestämde vi oss för att fortsätta söderut en liten bit innan vi skulle vända hemåt igen. När vi närmade oss Andrarum bad jag P-E svänga förbi Alunbruket där det skulle finnas en kaffestuga som jag kom ihåg att jag hade läst om. Vi skulle inte fika utan bara kolla in om det kunde vara ett tänkbart mål för nästa utflykt.
Skyltarna pekade mot en smal väg som for in i skogen. Strax före en smal bro fanns en parkering så där lämnade vi bilen och tog en promenad över bron in mot alunbruket.
Där möttes vi av en bedårande syn. Små vackra, gamla korsvirkeshus med halmtak låg inbäddade bland buskar och blommor. En tupp hördes gala, fåglarna kvittrade bland buskarna. Några hästar betade i en hage bredvid ett av husen. Alldeles stumma av hänföring smög vi nästan på tå omkring, rädda att vi skulle vakna ur en dröm. Det kändes som att vandra omkring i en saga, väntade bara att någon liten tomte skulle sticka upp näsan ur nån grästuva.
I ett av dessa underbara hus fanns kaffestugan. Vi hade ju nyss fikat, men vi kunde inte motstå frestelsen att gå in för ytterligare en fikapaus.
Vi slog oss ner och fick in menyn över deras kakor, tårtor, smörgåsar m.m. Smörgåsarna var gjorda på hembakat bröd och breddes medan kunden fick vänta. Och vilka smörgåsar! Vad skulle vi välja, alla såg så goda ut. Till slut beställde vi var sin med brieost, västerbottensost, oliver och dadlar på ett fruktbröd. Glömde helt bort att ta foto utan kastade mig över den – måste bara smaka! Verkligen en njutning för gommen!
Så ska ni bara besöka en kaffestuga i Skåne sätt då denna högt upp på listan över tänkbara mål. Hit återvänder man gärna.
Mätta, belåtna och hänförda vände vi sen hemåt efter smala kurviga vägar.
(lite ogräsrensning blev det trots allt när jag kom hem)
